Proust i Paris

Som tidigare nämnts var jag i förra helgen och vandrade i Prousts fotspår, enligt instruktionerna på den här vansinnigt välinformerade sidan. För er som är sugna på att följa i mina fotspår kommer här en karta över en rutt som enligt min åsikt är mycket bättre än den hemsidan förordar. Däremot insisterar jag på att ni läser mina noteringar som en något modifierad översättning än ett eget påhitt.

Här är alltså de första stoppen, enligt min ordning:

 

 

1.  Jardin des Champs-Elysées: I romanen leker lille Proust här, övervakad av Francoise (hur gör man den snygga svängen på C:et förresten?). Det är här han träffar Gilberte, Swanns dotter, som bilr hans livs första stora kärlek. Enligt guiden har historian verklighetsanknytning: hon hette i själva verket Marie de Benardaky och var dotter till en rysk diplomat. Här passar det att gå omkring en stund och titta på omgivningarna medan man äter en crêpe med banan och crème des marrons och leta lite efter statyn av Alphonse Daudet, som vid sidan om Anatole France ska ha varit inspirationen för författaren Begotte. Har man tid går man ända bort till Pont Alexandre III och Grand och Petit Palais, som ger en fläkt av 1900 års världsutställnings galna men optimistiska arkitektur och estetiska ideal. Vi stannade dock i närheten av Concorde, därifrån vi fortsatte till nästa anhalt.


2.  3 rue Royale: Vid detta stopp behöver man inte stanna så länge, om man inte är hungrig. Här ligger nämligen Maxim’s, en populär restaurang under la belle époque som också är tillverkare av riktigt god choklad.

 

3.  16 rue Royale: Ladurée har legat här ända sedan 1861, och är kända som uppfinnarna av den lilla läckerbiten Macaron – dess uppdykande i Sofia Coppolas Marie Antoinette är därmed tyvärr en anakronism av stora mått. Ska ha varit ett av Odettes favoritställen, och är det inte fullproppat som vanligt så föreslår jag ett kort stopp.

 

4.  Aux Trois Quartiers: Här ska den fiktive Prousts mor ha stött på Charles Swann. I det här hörnet ska, enligt guiden, den fiktive Proust själv dessutom ha stått och lurat på nämnde Swann på hans väg till tandläkaren.

 

5.  Hôtel Ritz: Efter hans mors död blev Ritz, där han var väl sedd tack vare sina generösa dricks, Prousts andra matsal – här åt han både ensam eller höll dinner-parties. När han blev för sjuklig för att själv ta sig hit fick hushållerskans man, som även agerade chaufför, ta sig ner till Ritz för att införskaffa öl och glass till honom.


Lycka till i staden, fortsättning följer.


/K

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback