Bara tvåan

Det var länge sedan man kunde slå dig ner och titta på tv en helkväll, men nu skulle det bli av. Tyvärr, som ni märker, varade den inte länge. En kvart in i dokumentären "När Facit fanns" fick jag nog. Trots en poetisk titel är den nämligen föga reflekterande, och långa haranger såsom "Åtvidaberg var en idyll där man brydde sig om varandra och där fotbollen utgjorde det sammanhållande kittet" ackompanjeras i stället för en väntat skeptisk röst, av käck musik och gryniga femtiotalsklipp. Denna ohämmade nostalgi kanske är kutym i sportjournalistik, vad vet jag, men då man ger sig in på politikens område känns inte programmakarnas attityd helt... pk. Per Albin skakar hem med "kungen" av bygden i hans eget lilla slott, samtidigt som "kungens" ännu levande son berättar för journalisterna om hur viktigt det var att "ta hand om arbetarna". Kanske går det sämre snart och man får lite av den avvecklingsbygd man hoppats på? De har en snygg logga, i alla fall.

 


image18

Fast något damlag, det hade de nog inte.

 

Kvällen nästa program "Sanningen om Marika", vars trailerskrik "vart är de andra?!?" vi skrattat åt hela veckan, kan nog bli roligt i alla fall. Tyvärr får jag intrycket av att programidéns medföljande interaktiva reklamkampanj, med påhittade karaktärer och blogg, verkar bekant på något sätt. Jovisst, det är ju dataspelet In Memoriam man kuppat. Minns att jag spelade det då det var nytt, en underbar upplevelse mellan spel och (vad vi av Internet övertygas om är) verklighet.

 

Kanske borde återvända till tv:n. Lovar att återkomma redan i morgon. Jag har nämligen funderat mycket på baklängeskausalitet och Kung Oidipus på sistone, och jag tror att jag behöver en upplysande kommentar eller två kring det. Redan nu, kanske?


/K

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback